Visste ni att vandrande pinnar är insekter men även ett sällskapsdjur. En vandrande pinne som blir skrämd blir stel i hela kroppen och ser då ut som en torr pinne. Förökningen av dessa pinnar är enkel, man behöver bara ha honor eftersom de är jungfrufödande. De lägger äggen som är 2 mm långa och bruna på botten i deras terarium. De kläcks efter några månader och är då 1,5 mm långa. Bäbispinnarna är snabba i sina rörelser medans de äldre är mer långsamma.

Vanligast är att pinnarna är mellen 8-9 cm långa men det finns raser som kan bli drygt 30 cm långa.

Vandrande pinnar blir upp till ett och ett halvt år gamla. De äter salladsblad, ungefär varannan dag behöver de färskt foder.

Jag är nog lika stel och långsam som denna idag...

Ja, det kan man säga... nackspärr gör en extremt stel. En varm vetevärmare gör kanske nytta.

Jaha, imorgon ska jag ha medarbetarsamtal med chefen. Spännande, spännande eller inte...

Bokade sju biljetter till filmen Avatar i 3D, med en inställning att det var för barnens skull. Jag vet inte vad jag förväntade mig av filmen mer än vad jag hört, som att det handlade om blåa små gubbar och krig... mmm, okej man kunde ju alltid sova en stund. I 2 timmar 41 minuter skulle den vara. För det första så var det inte små blå gubbar, utan långa ståtliga "gubbar" och väldigt lite skjutande. Att filmen var 3D var bara SÅ bra.

Marinsoldaten Jake Sully skickas till planeten Pandora för att med alla medel övertyga urbefolkningen att låta människan exploatera deras natur för att utvinna en ny energikälla. Jake lär känna Pandora och folket, han blir mer och mer osäker på sitt uppdrag och när kampen ställs på sin spets måste han välja sida.

Jag är fortfarande i filmen, nu tre timmar senare. Den är mycket sevärd... 

En jägare i Aggarp har hittat spår från både varg och lodjur, han har dokumenterat det med bilder... blir det vargjakt nu månne?

Hmm, det var kanske inte räven som tog grannens påfåglar.

Har försökt med olika dressyrprogram till min

kära overall, det enda jag vill är att den ska vara varm från början och varför inte ha en magnet inkopplad så jag lättare dras till den så vi kan gå ut... eller ett senilsnöre där jag inte kan ta för stor omväg för att slippa gå ut i denna kyliga blåst... få nog fundera ut något!

Ett litet vitt piller som gör susen för det mesta! Ipren mannen fick rycka ut för att hjälpa mig med elimineringen av de onda bihålor som inte ville ge med sig. Hjälpte det? Jo då, mindre ont nu...

Idag är det bara - 10 grader ute men det blåser plågsamt mycket. Annars står det inte så mycket på mitt schema... innebandymatch i Tyringe för grabbarna Knoll och Tott, fixa M företagspapper så att de är redo för bokföring, rida (på gräsmattan, enda stället som det inte är halt och knöligt), gå en runda med hundarna vid rantzow, kanske plugga lite och sist men absolut inte minst... Elda i kaminen (helst så den blir röd...)!

Med endast - 4 grader denna dag, var det betydligt lättare att promenera backen upp mot Hålehalllstugan. Hundarna kunde njuta av promenaden och att få nosa i den puderlätta snön.

Lite snöig utsikt, men man kunde trots det se ner till tunnelbygget i Förslöv.

Dikorna av rasen Charolais mumsade glatt i sig av ensilaget som de precis blivit utfodrade med. Djuren får själva välja om de vill vara ute eller inne (de har en lösdrift att gå in i när de vill). Härligt...